Montering av Drawtite dragkrok!

[manowar77]

Hej på er!

Jag har under min korta semester inhandlat en Drawtite dragkrok samt monterat denna ihop med en Swedol inköpt ISO stämplad dragkula samt en egen tillverkad hållare för kabeldosan! Enligt Drawtites instruktioner skulle monteringen ta cirka 40 minuter men passformen var inte helt bra så det blev att ta fram borrmaskinen med roterande fil och anpassa hålen lite! Eftersom det ej är populärt att svetsa i kroken så tillverkades en hållare för kabeldosan och skruvades fast med en fästplatta på kroken! Efter cirka 5 tim var krok och kabeldosa på plats och inkopplad! Har kört en hel del med släpkärra denna semestern och det fungerade klanderfritt, återsår ny reg.besiktning hos SBP!

[manowar77]

Bif lite fler bilder!

[hjb981]

Lite allmän info om släp till Cadillac:

I instruktionsboken för min DeVille '97 framgår det att maxvikten för släp är 450 kg. Den ökar till knappt 1800 kg om man har Concours eller trailer towing package. Skillnaden är enligt instruktionsboken en oljekylare (framgår inte om den är för lådan eller motorn). Hur det förhåller sig för STS vet jag inte, men vill bara uppmärksamma på att vissa Cadillac inte ska dra speciellt tunga släp. Maxhastighet med släp 55 mph eller 90 km/h enligt instruktionsboken. Det nämns även att man ska använda sway control vid släp över 900 kg. Om någon som vet vill utveckla lite om vad det är för oljekylare det rör sig om, om den går att eftermontera vid behov och vad som egentligen tar stryk vid för tungt släp skulle jag bli glad. Även vad det är för sorts sway control vore intressant att veta.

/Jonas

[Oscar P]

Lite allmän info om släp till Cadillac:

I instruktionsboken för min DeVille '97 framgår det att maxvikten för släp är 450 kg. Den ökar till knappt 1800 kg om man har Concours eller trailer towing package. Skillnaden är enligt instruktionsboken en oljekylare (framgår inte om den är för lådan eller motorn). Hur det förhåller sig för STS vet jag inte, men vill bara uppmärksamma på att vissa Cadillac inte ska dra speciellt tunga släp. Maxhastighet med släp 55 mph eller 90 km/h enligt instruktionsboken. Det nämns även att man ska använda sway control vid släp över 900 kg. Om någon som vet vill utveckla lite om vad det är för oljekylare det rör sig om, om den går att eftermontera vid behov och vad som egentligen tar stryk vid för tungt släp skulle jag bli glad. Även vad det är för sorts sway control vore intressant att veta.

/Jonas

Lite flummande, det man oftast är rädd för är att växellådan tar stryk då momentomvandlaren får slira betydligt mer med tungt släp. Så fort 4:an går i (på en 4T80E) så låser lådan momentomvandlaren och det räddar värmerisken. Bilar som ska dra tungt växlar man ofta lite lägre, då får de dessutom under en större del av körningen ligga på högsta växeln. Skiljer det något i slutväxel mellan DeVille och Concours? Fördelen med den lägre utväxlingen är att man kanske klarar motluten på högsta växel med spärrad lock-up.

Men jag vet också att en del bilar har "släpvagnslägen" där bilen listar ut att det är släp kopplat till bilen. Hade en specifik Saab fråga en gång, och i korthet gick det väl ut på att om man gasade på 4:an och kraften inte räckte till så släppte den lock-up och vann lite motorvarv, men drog man släp så segdrog den längre på 4:an och sedan direkt ner till 3:an där den spärrade momentomvnadlare ingen (3/4:an spärrbara). I vissa motlut så lurades bilen att tro att det var släp efter den. Man offrade växlingskomforten för att rädda lådan.

På den äldre DeVille jag förfogar över sitter dels en kylare till automaten, sedan finns en värmeväxlare i motorkylet. Vet inte om den får dra släp dock.

Sway control, vad kan det vara?

Den nyare STS:en jag har blir jag inte klok på, de svensksålda tror jag får dra släp på 1900kg medan min USA bil inte får dra släp alls, (Regbevis) eller om det är ett par hundra kilo (USA). Skillnaden mot de svensksålda är rätt liten, möjligen kan en sådan sak som att de med 1SG har performance cooling standard och på min 1SF var det en option för 140USD (som jag har).

Men det var nog som Jan skrev någon gång, att Cadillac kanske inte riktigt är de bilar som man hänger släp efter i staterna, utan då har man en 4x4 som är lite tåligare i sin struktur. Det är ju så att bakdelen på nya bilar är en deformations zon och egentligen lite väl mjuk att hänga släpet i. Men visst kan det vara praktiskt med en kärra emellanåt.

/Oscar

[hjb981]

Det där med låst lock-up på fyran stämmer inte med min erfarenhet. Kan det vara på tidigare eller senare 4T80-E än min som det är så?

Min låda (4T80-E i en '97 DeVille) har VCC i stället för lock-up. Den kan slira olika mycket och ger aldrig 100% låsning, men ganska nära. En sak jag kan säga helt säkert är att den inte alltid "låser lock-up" (egentligen: kopplar in VCC) på fyran. Från växling kan det ta en stund eller gå ganska fort (beror på hur jag kör) för VCC att "nästan låsa", och kommer jag till ett motlut i måttlig fart är det väldigt tydligt på varvräknaren att den gradvis släpper på VCC, för att sedan växla till trean om det blir ännu mer motstånd (alltså om jag gasar mer). På samma sätt betedde sig för övrigt min '88 DeVille, fast den hade vanlig lock-up, så lock-up-släppet kändes som en växling till en växel ganska nära under.

Concours har annan utväxling (för att passa med 300 Hp-varianten av motorn). Concours jämfört med övriga DeVille är som STS jämfört med SLS när det gäller motor och utväxling, alltså lite högre motorvarv för Concours och STS.

[Oscar P]

Det där med låst lock-up på fyran stämmer inte med min erfarenhet. Kan det vara på tidigare eller senare 4T80-E än min som det är så?

Min låda (4T80-E i en '97 DeVille) har VCC i stället för lock-up. Den kan slira olika mycket och ger aldrig 100% låsning, men ganska nära. En sak jag kan säga helt säkert är att den inte alltid "låser lock-up" (egentligen: kopplar in VCC) på fyran. Från växling kan det ta en stund eller gå ganska fort (beror på hur jag kör) för VCC att "nästan låsa", och kommer jag till ett motlut i måttlig fart är det väldigt tydligt på varvräknaren att den gradvis släpper på VCC, för att sedan växla till trean om det blir ännu mer motstånd (alltså om jag gasar mer). På samma sätt betedde sig för övrigt min '88 DeVille, fast den hade vanlig lock-up, så lock-up-släppet kändes som en växling till en växel ganska nära under.

Concours har annan utväxling (för att passa med 300 Hp-varianten av motorn). Concours jämfört med övriga DeVille är som STS jämfört med SLS när det gäller motor och utväxling, alltså lite högre motorvarv för Concours och STS.

Du har helt rätt (glömde mig) i att Cadillac har en annan lösning på att minska slirningen i momentomvandlaren, men i grunden handlar det om att lådan bygger mer värme när den slirar i en eller annan form, och drar man släp kan det bli kritiskt mycket värme. VCC ger mer värmeutveckling än normal "lock-up". Sedan finns det alltid om och men, ger man sjutton i fullgasacceleration från stillastående i de brantaste backar man kan hitta och istället kör med hjärnan så klarar lådorna en del stryk. Men tillverkaren bär ju ansvaret även för de som inte har en aning om hur mekaniken fungerar och "bara kör".

Sedan får jag kanske opponera mig lite mot det där med utväxlingen, ofta handlar det om att man vill ha en annan karaktär och körupplevelse. Volvo hade för ett tag sedan 140hk och 170hk versioner av 5:a, det var samma motor, men över 4500rpm reducerades gasspjället på den "klenare" motorn och toppeffekten sjönk. Problemet var att för de som inte varvade så märkte man ingen skillnad mellan 140hk och 170hk. Därför valde man en något högre utväxling på 140hk motorn, och därmed kändes den lite tröttare. Sedan kunde man självfallet i marknadsföringen säga att den högre utväxlingen var anpassad till motorns karaktär - fanns ju ingen ide att den varvade speciellt mycket över 4500rpm i toppfart ändå. På den nya STS:en har man olika slutväxlar beroende på vilket utrustningspaket man väljer (eller 4WD) - till samma motor.